Historik

Svensk-Åländska Sällskapet bildades i februari 1939 vid ett möte i Stockholm. Tanken var att skapa kontakter till Åland och på olika sätt stödja den åländska kulturen. Man betonade att Sällskapet arbetade opolitiskt. Det var först på 50-talet som Sällskapet genom sin ungdomssektion blev en samlingspunkt för ålänningar i Sverige.

På 1960-talet märktes det allt mer att medlemmarna bestod av ålänningar, utflyttade eller tillfälligt boende i Sverige. Kontakten med Åland började utvecklas allt mer och mitten på 1960-talet började man att ordna sommarträffar på Åland. Redan 1965 beslöt styrelsen att på förslag att låta trycka ett informationsblad för nyinflyttade ålänningar hur man kyrkskriver sig, hur man skaffar skattsedel och andra praktiska råd. Bladet delades ut på åländska pastorsexpeditioner och arbetsförmedlingar. Åland uppskattade Gillets verksamhet bland de utflyttade.

Den mycket aktiva ungdomssektionen tog så småningom över det mesta av verksamheten och Sällskapet bytte namn efter 25 år till Ålandsgillet. I början av 1979 kom ett förslag om ändring av självstyrelselagen. Gillet reagerade på förslaget där man befarade att en förändring i arvsrätten och hembygdsrätten skulle ske för utflyttade ålänningar som då skulle få det svårare att bevaka sina rättigheter.

De utflyttade ålänningarna kände ett starkt behov av att slå vakt om sina intressen på Åland. Ålandsgillet ändrade sina stadgar 1981 så att man, som organisation och juridisk person, bättre kan arbeta för och tillvarata sina medlemmars intressen gällande äganderätts- och arvsfrågor hemma på Åland. Ålandsgillet har, tillsammans med andra organiserade bortaålänningar, varit med och påverkat Lagtingets beslut i dessa frågor. Ålandsgillet är numera en av remissinstanserna för denna typ av frågor.

En av Gillets huvuduppgifter är också att vara en samlingspunkt för många ålänningar och ålandsvänner i Stockholm och att hålla kontakten levande mellan de som flyttat och de som bor på Åland. Detta är ett pågående arbete som ständigt är aktuellt.

År 1982 gick Ålandsgillet med i FRIS (Finlandssvenskarnas riksförbunf i Sverige). Genom FRIS fick Gillet möjlighet att få information som Gillet inte haft resurser att själv skaffa sig. Gillet fick veta att det fanns möjlighet att söka bidrag från Invandrarnämnden. Det bidraget har varit både välkommet och nödvändigt med tanke på den omfattande verksamheten som Ålandgillet har i förhållande till storleken.